Måste bara berätta om en rolig kulturkrock som hände på bussen.

När jag satt på bänken och väntade på min buss så kom en utländsk ung kille ~25-30 fram och frågade när bussen gick. Jag med mina hörlurar mumlade lite tyst att jag inte visste då den var sen. Jag var frös en del så var inte så pepp på att fortsätta att prata med honom vilket man såg att han vill. Några minuter sedan ser jag hur han försöker ta kontakt med i princip alla (svenskar) på busshållplatsen, men alla ignorerar honom eller låtsas inte höra honom för att de endera lyssnar på musik eller njuter av solen som kikat fram.

När vi sedan hoppar på bussen så sätter jag mig längst bak då det var fullt överallt. Han kommer in på bussen bland de sista och sätter sig även längst bak. Där försöker han återigen ta kontakt med folket omkring sig och med mig, men misslyckas. Jag, som det tråkiga svensk jag är, smsar med en kompis så jag slipper prata med honom då jag ser upptagen ut. Resten av folket på bussen gör något liknande eller så låtsas de helt enkelt att de inte hör honom och kollar bort.

Han såg så ledsen ut då han fick sitta där tyst för sig själv i 20 minuter utan någon att prata med. Han trodde nog att han skulle komma till en glatt land där alla pratade med varandra om allt. Men istället så kommer han till ett land där ingen vill prata med honom för att de inte litar på främlingar eller för att de inte vill att tysnaden på bussen ska brytas.